DMAX- och DMIN-funktionerna i Excel hittar de största respektive minsta värdena i ett databaslistfält som matchar de kriterier som du anger. Båda funktionerna använder samma syntax, som visas här:
= DMAX ( databas , fält , kriterier )
=DMIN(databas;fält;kriterier)
där databasen är en intervallreferens till Excel-tabellen, anger fältet för Excel vilken kolumn i databasen som ska sökas i för det största eller minsta värdet, och kriterier är en intervallreferens som identifierar de fält och värden som används för att definiera dina urvalskriterier.
Den fältet argument kan vara en cellreferens som håller fältnamnet, fältnamnet inom citattecken, eller ett nummer som identifierar den kolumn (1 för den första kolumnen, 2 för den andra kolumnen, och så vidare).
Excel innehåller flera andra funktioner för att hitta lägsta eller högsta värde, inklusive MAX, MAXA, MIN och MINA.
Som ett exempel på hur DMAX- och DMIN-funktionerna fungerar, anta att du skapar en lista över dina vänner och en del viktig statistisk information, inklusive deras typiska golfresultat och deras lokala favoritbanor. Rad 1 lagrar fältnamn: Friend, Golf Score och Course. Rad 2–11 lagrar individuella poster.

Raderna 14 och 15 lagrar kriterieintervallet. Fältnamn hamnar i första raden. Efterföljande rader tillhandahåller etiketter eller värden eller booleska logiska uttryck som funktionerna DMAX och DMIN använder för att välja poster från listan för räkning. Notera till exempel textetiketten i cell C15, Snohomish, som talar om för funktionen att endast inkludera poster där kursfältet visar etiketten Snohomish.
DMAX-funktionen, som visas i cell F3, är
=DMAX(A1:C11,"Golfresultat",A14:C15)
Funktionen hittar den högsta golfpoängen av de vänner som föredrar Snohomish-banan, som råkar vara 98.
DMIN-funktionen, som visas i cell F5, är
=DMIN(A1:C11,"Golfresultat",A14:C15)
Funktionen räknar det lägsta betyget av de vänner som favoriserar Snohomish-banan, vilket råkar vara 96.